december. ingen snö ute. klockan är 20:30 och det brinner i hela min kropp.
mina kinder är illröda och min kropp är utmattad. händer och fingrar håller för tårar
för jag har ju börjat jobba som lärarvikarie nu så jag kan inte gråta om vardagar
jag vet inte varför eller vad jag ska göra när det blir stopp i mig.


han är på andra sidan jorden, känns det som, men egentligen är han i samma land
så långt upp det bara går. tvekar egentligen aldrig på mina känslor men det är något
som inte går ihop. kan man någonsin lämna något som man vet man aldrig aldrig
kommer kunna sluta älska. eller glömma. googlar reskassa för ett helt liv någon
annanstans. stänger ner sidan och kommer på mig själv inte klara av det. sätter
stopp i mitt liv. varför gör jag det för vår skull om inte han gör det. varför gör jag inte
längre någonting för min skull. mina kinder brinner och min kropp orkar ingenting
mitt huvud säger ifrån och mina tårkanaler från halsen och upp vill spy ner hela
alltihop. jag orkar inte sakna orkar inte stanna kvar orkar ingenting. hm.

i morgon kanske jag orkar mer.


Inga kommentarer :

Skicka en kommentar

<3

Bloggarkiv