utkast: april 

det känns som april är en vårmånad i min hemstad.

men jag vet jag minns fel.

april är aldrig en vårmånad, april är april. oftast ett skämt. när väntan har känts för länge.
när maj känns för långt bort, fast den var närmre i februari.



      


///////////////



update: 17 april
april känns som en vårmånad i den här staden. i alla fall nu, när jag fått se solen på jobbet och behövt ta av mig
kläderna för att det varit för varmt. tydligen så blommar kungsträdgården också, trots att jag inte sett några
instagrambilder på rosa körsbärsblommor i min feed. men det är ett tecken på vår, det kom att bli det efter att
 jag skaffat instagram. sorgligt kanske, men sant. i år upplever jag istället den våren i den staden jag alltid såg
genom instagramfeeden. maj känns inte alls för långt borta, det känns mer som om vardagarna trycks ihop till
små korta dagar, som om dessa dagar går snabbare än helgerna trots att helgerna alltid alltid alltid
passerar så jävla snabbt å så ligger man helt plötsligt i sin säng klockan 12 en söndag.





idag är det söndag och om tre timmar ska jag söndagstvätta. jag såg precis klart alla finska avsnitt av au pair livet i LA, å fastän det kändes fett ruttet så sitter jag å kollar på sidor som kan ta mig längre bort. längre bort från tryggheten, fastän jag saknar ihjäl mig efter min familj två timmar ifrån sängen jag ligger i.



//////////////////



update: 14 april 2017.
det är fredag. det snöar utanför fönstret. däruppe skrev jag en gång om min hemstad, hur jag trodde det var en vårmånad här. mm här skriver jag för jag är i den. långhelg från jobbet, valde ta swebus hem till verkligheten om att aprilmånad är ett skämt var du än befinner dej.








idag ska jag träffa vänner jag haft sen länge. som jag inte träffat på länge. i kroppen ekar det fortfarande. jag känner mej ledsen emellanåt. går liksom inte bara vifta bort få det försvinna, vet jag kommer må bättre bara jag får samlas med dom hos moa en stund. sara är förresten hemma, hon har varit i gambia i tre månader. innan hon åkte kom hon upp till mej i stockholm och delade på sängyta. delade på ångest. delade på skrattpaus från ångesten. fan vad jag saknat henne. 

fan. kan inte tänka klart. öppnar ett pagesdokument och döper det till något som handlar om oss.





förresten så blommar kungsträdgården så här års i år igen. det vet jag utan att ha varit där än.

slut på update från april, ett år senare.







Inga kommentarer :

Skicka en kommentar

<3

Bloggarkiv