17:53


lyssnar håkan på tåget. är på väg till det som kallas hemma. stockholm gillar kasta ut mej. jag gillar tydligen vara på väg. vad är det för fel på mej. klarade jobba halvdag, natten till idag så nära panikångest i sängen. kallsvettades. blött i hela sängen, försöker gömma mej under täcket. delar 1.20 säng med min syster. vi ska snart flytta från hantverkargatan, börja pendla från nynäs, igen. jaha. så va väl det.

på tåget till nyköping träffade jag gammal klasskompis. kändes som två år av mitt liv inte varit en del av mej. tiden har stått still, jag är tillbaka på gymnasiet igen. tillbaka till drömmar som inte känns lika långt bort. tillbaka till instängdhet. men. det omfamnade mej med ett lugn. i verkligheten flydde jag ju från drömmen som börjat kväva mej.



jag kan            ju                       inte andas.


någonstans.


det är april. inte än, men om fyra dagar. 17 grader ute, 27e mars.


igår var det söndag. innan det lördag och så fredag. natten till lördag tappade jag bort mej själv. tappade bort mitt liv. valde det själv. bita sönder hela munnen. ringa till killen som aldrig borde ta emot såna samtal. kanske råka ringa nån annan också. hör upprepande gånger i huvudet hur jag i tårar skriker ditt namn. gjorde jag det? min röst låter rädd. jag låter hjälplös. vill inte höra mer. för i helvete. vill bara dra härifrån.

och så drog jag ju.

till hemma. en stad en timme bort.

kändes skönt sitta på tåget och vara på väg. men nu ligger jag i sängen hos mamma och ingenting av allt försvinner. jag vet inte vad jag ska göra.

stod i köket när mamma kom upp. orkar inte ha ögonkontakt med henne. orkar inte föra dialog. brer en macka. säger att hon ska sluta fråga varför jag kommer mitt i veckan. slänger ur mej att jag inte vill leva längre. hon besvarar med sina problem. jag stänger av.


jag har verkligen noll koll på vad jag bör göra. allt jag försöker hålla ihop går sönder hela tiden. jag väntar på tiden jag vet kommer vara min. jag väntar på anteckningarna jag skrev om förra året.....

"....min mormor brukar skriva dagbok. egentligen bara om vad hon ätit, vem hon träffat och korta notiser om vad som hänt i hennes liv (typ vem som ringde henne och vem som inte gjorde det:/). jag ville också börja göra det när jag såg henne på verandan med kvällssolen i ansiktet, i alla fall när jag är här. när mina dagar i december behövs påminnas om mina dagar i juli, så jag vet det finns något som får mig andas utan ansträngning. så jag vet det finns en tid då jag vill leva igen. för jag vet det finns en tid jag inte vill det, men ej heller dö.........."

anteckningen fortsätter i from av solbränd hud och frihetskänslor. jag minns den kvällen. hur jag tog ut cykeln och cyklade mot ingenstans. i varm sol, på fårö.

jag vill bara vilja leva igen. inte gå runt såhär. vänta på den tiden.

aja. vafan. för i helvete. sara. ditt. bananskalsfan.

alltid motstånd. jag ska. inte. känna såhär. får inte.


nä slut. jag orkar inte mer.



Inga kommentarer :

Skicka en kommentar

<3

Bloggarkiv